Barnbarnens helgbesök gjorde mig igen uppmärksam på hur otrolig barndomen är! Vilken vetgirighet, vilken aktivitetslusta, vilken osinlig uppfinningsrikedom och påhittighet. Så mycket skratt och skoj, så många frågor, så många egna funderingar och teorier.

Det är på en gång uppfriskande och utmanande. Och jag tror att detta aktivitetsfyrverkeri accelereras när man har allt ljus riktat på sig vid ett besök hos mommo och mofa. Det är omöjligt att föräldrar efter en arbetsdag kan bemöta och bejaka all denna energi – det minns jag ju själv. Därför är det härligt att ha några weekenddagar nu och då när man hinner hitta på i lugn och ro.

Denna weekend hade mofa överträffat sig själv. Han ledde målandet av masker som täcktes med i mörkret lysande färg. Han kokade rödkål och flickorna hällde i olika vätskor, vinäger och diskmedel – vätskorna växlade färg i enlighet med surhetsgraden (antar jag som hade 6 i kemi i skolan). Han rabblade än en gång upp namnen på alla fiskar och havsdjur vi mötte på Sea life akvariet.

Jag bidrog med att på fröken T:s anmodan berätta vad ikonerna på vardagsrumsväggen föreställer. De urkristna teologerna vid kyrkomötena i Nicea och Konstantinopel kan inte ha tvinnat ihop mer invecklade frågor än T ställde mig.

Sen tittade vi på ett avsnitt av Fixa rummet på SVT-play. Inredningsprogrammet där barnen själv får fundera ut och förverkliga en ny inredning i sitt rum (assisterade av en kunnig designer-hantverkare) är oslagbart. Undra på att T och S (och många andra barn med dem) älskar att se på det programmet. Här bevisas nämligen vecka efter vecka att barn kan och barn har idéer. Det är ett program med stor respekt för barndomens otrolighet!

Annonser