Hemma från den brittiska metropolen märkte maken och jag att vår balkong inte illuminationsmässigt matchar den ypperligt glittrande julgran husbolaget hade ställt upp i vår frånvaro. Allltså inhandlades en lång ljusgirlang som maken ställde sig att hänga upp.

Det har han hållit på med i en halvtimme nu, med och utan assistens. Med svordomar värre än den värsta viking och eder som en fullfjädrad trollgubbe. För si slingan trilskas och trasslas och vägrar låta sig arrangeras.

Denna julprydnad måste vara orsaken till många julgräl – ja rent av en skilsmässo-orsak. Här märker man nämligen grundläggande skillnader i de äkta hälfternas karaktär. ”Äsch, häng opp den som den är, bara den lyser och blänker”, tyckte jag om trasselsudden. ”Aaaaldrig i livet” vrålade maken som i dylika sammanhang visar en annars dold sida av perfektionism.

När vi var klara gick han ut för att ta ett lugnande cigarrbloss. Men vad ser jag – nu har han plockat ner hela härligheten och står där och omorganiserar igen. Jag håller mig inomhus, tyst som en mus. Det finns en orsak till att vi varit gifta i 35 år.

Men ett tips för alla par som planerar en gemensam framtid: köp en lång ljusslinga och ge er tillsammans på att reda ut härvan. Klarar ni det går nog resten av livet som en dans också …

20121210-183410.jpg