Efter att ha gått på halvlåga några dagar väckte en kolumn av Magnus Londen i finska huvudbladet min fantasi. Han skrev att det inte går att leva utan att ha en eller några resor inprickade i almanackan. Så sant, i likhet med många vänner börjar jag året med att pricka in planerat och bokat. Den dag jag inte har råd att resa blir svår. I dag har jag det nätt och jämnt.

Magnus föreslog att man skulle tänka ut fem resmål man kunde drömma om. De behövde inte alls vara ouppnåeliga platser, nej det kunde röra sig om korta dagsturer i närmiljön. Att tänka på resor väcker alltid min livslusta så jag ägnade bussresan till jobbet åt det. Först tänkte jag på alla ställen jag vill se igen: Santorini, Gotland, Capri, Rom, London, New York, Kreta kors och tvärs.Sen kom drömmålen, de flesta visade sig vara på tågrese-avstånd tekniskt sett. Jag är nästan helt koncentrerad till min egen kontinent.

1. Venedig. Har besökts några gånger men kräver en detaljgranskning.
2. Istanbul. Stadens lov har besjungits mig i alla tonarter.
3. Kristinestad. Stadens lov besjunges regelbundet. Och julfönstren fängslar. Fältarbete i december?
4. Nantucket och New England, detta är värre, för dyrt, för besvärligt, nudd på utopistiskt.
5. Tysklands, Spaniens och Italiens småstäder. I sommarhetta, i julskrud, kyrka ut, slott in.

Nå bussresan tog slut och jag hade redan sprängt banken. Men nyfikenheten spritter åter i mig. Och förväntan. För i år är redan sportlov på Madeira med maken och sommarvecka på Skiathos med dotter och barnbarn inplanerade. En liten pilgrimsfärd i närkyrkorna är alltid möjlig att göra helt gratis – ja vem vet vad man hittar på!

Sen är det ju det att jag hatar att packa och att befinna mig i transittillstånd. Men det behöver jag inte fantisera om nu. Häromdagen sorterade jag förresten gamla semesterfoton. Jag har tiotals bilder från okända orter och tider där samma skäggiga man i solhatt poserar mot sevärdheter eller sitter i skuggan med ett stort ölstop. Maken i semestrarskepnad.

20130104-211936.jpg

Annonser