I dag gick vi förbi alla inkastare direkt på restaurang Mozart, prisad av TripAdvisor. Tack kollegan Nelly som påminde om att man inte behöver homsa omkring som en yr höna på en ny restaurangort!

Vid dörren väntade kompositören själv i vitpudrad peruk. Vi fick ett av de sista borden: det glada budskapet på nätet sprids fort. Det var lagom fint, mycket gott och med lokalt stuk. Vad Mozart hade med Madeira att göra vet jag ej, men i dag lärde jag mig att hans landsman österrikiska kejsaren Karl I i första världskrigets efterspel flyttade till Madeira där han semestrat så lyckligt i många år. Hans grav såg vi faktiskt i kyrkan i Monte i dag, och påven (nån av dem) hade därutöver helgonförklarat honom fick man höra. Lite oklart varför.

Så nog kan väl Mozart ha nån anknytning hit han också, även om hans fattiga liv inte stort associerar till den posha resturangen.

Där gjorde jag tre iakttagelser, jag gjort förr
1. Klientelet var av alla nationaliteter, men visst var det det franska paret som drog till sig alla servitörers uppmärksamhet. Fransmän vet vad de vill ha, också, eller kanske speciellt i matväg.

2. Personalen bad åter utan fundering maken prova vinet. Intet tal om saken. Inte är jag nu nån stor vinkännare, men av oss två är jag den djupt vinintresserade. Men det är ju klart att en karl alltid är en karl!

Min tredje iakttagelse har jag glömt. Jag har redan tagit intryck av min gerontologiska omgivning. Så något Night life in Funchal behöver jag inte få tips om.

20130220-212547.jpg

Annonser