Alltså sista semesterveckan, hoppeligen. Det lovas sol och regn omvartannat som vanligt. I morgon ska den årliga färden till förfädernas hemtrakter antas, till smed-Antons Fiskars och kammakar-Edvins Ekenäs. Med besök vid nämnda personers gravar, givetvis, den förra betalar släkten Breider uppenbarligen gravvårdsavgift för, den senare jag, i egenskap av äldst i den Löfströmska släkten.

En underbar årlig resa, dottern och fröknarna T och S är givetvis med i baksätet.

Viktiga platser finns också hemmavid. Här i förorten Gamlas ringlar sig den anrika Rutiån fram, på sin väg mot Finska viken. Ett vackert vattendrag, sitt burdusa namn till trots. Väldigt fint fisk- och fågelliv vid den ”floden” och underbara näckrosansamlingar! Härlig att ströva längs en tyst söndag.

Mig kärast har dock den stora eken på förortshemgården blivit denna sommar, då tillgång till egen balkong inte finns. Under dess svalkande lövskugga sitter vi morgon som kväll, maken och jag. Nyss åt vi en sjusjungande grillmiddag där, avslutandes men efterrättsfavoriten: hallon och mascarpone (smaksatt med vanilj). Sommarätandets genialiska enkelhet!

Nu ska det, min själ, tas väl vara på vareviga en av de återstående sju lediga dagarna!

20130728-165931.jpg

20130728-170039.jpg

Annonser