Carl Larssons vänner och ovänner hette en fin utställning vi såg på Konstakademien i Stockholm i helgen. Där presenterades konstnärens relationer i ett vitt perspektiv, och alltid var väl kanske ovänskapen inte direkt fiendskap – utan bara o-vänskap.

Under det senaste dygnet har jag funderat en hel del på detta. Det inträffade nämligen att en väninna jag trott mig vara rätt etablerad med nobbade min vänförfrågan på FB. Detta kändes smått absurt då man ju i den boken har massor av ”vänner” – av mycket varierande närhetsgrad. Ett misstag torde det inte ha varit för i samma sväng godkände hon två andra väninnor i vårt lilla kotteri.

Jag grunnade en stund på orsaken, och kom till att hon högst antagligen inte ”gillar” mig så värst. I ljuset av nobbningen dök många situationer upp i mitt minne, incidenter då hennes ogillande kommit i dagen.

Men nu är min fråga – är vi fortfarande nån sorts ”vänner” i verkliga världen? Skall vår lilla krets fortsätta att träffas i den gamla sammansättningen? Kunde hon inte helt enkelt ha accepterat förfrågan på det i FB gängse generösa viset. Vad ska jag läsa in i det? Är hon som ny på FB ovetande om vad detta innebär?

Vad säger sociala-medier-etiketten? Vad skulle Magdalena Ribbing tycka? Eller Maria som vägleder läsarna i Hemmets veckotidnings ”Fråga om relationer”-spalt.

Villrådig (o)vän söker svar!

20130902-185305.jpg

Annonser