Nej, det har aldrig varit min starka sida det. Att hålla inne med åsikter av konflikträdsla. D.v.s. om jag tyckt mig ha rätt – och andra också hade hamnat i kläm om jag hållit tyst.

Inte har det precis fört mig till några stora höjder i detta livet. Men jag har inte behövt kasta mig på natten i vånda över att saker inte blev sagda i alla fall.

Nu är det igen en sån situation. Inget riktigt dramatiskt denna gång, men irriterande. Jag tycker inte en person i min närhet sköter sig som hen borde. Egocentrism och nonchalans mot nästan präglar agerandena.

Men säger jag min åsikt är fan lös. Och vad värre – ingen annan drabbad håller med mig – av konflikträdsla.
Mitt i allt är jag vorden boven, den skyldiga – det har hänt ett antal gånger förr i det aktuella sammanhanget.

Så jag håller tand för tunga, vis av ålder och erfarenhet.
Eller så exploderar jag av ilska.

På söndag ska jag plocka bort julilluminationerna.
Och hoppas värmen och ljuset återkommer.
Både konkret och metaforiskt.

20140130-204707.jpg

Annonser