Det är bråda tider. På något vis har jag hamnat in i en härva med tre bokprojekt – av vitt skild karaktär därtill. Varför envisas jag upprätthålla en så vid (men grund) vetenskaplig profil? Varför ska jag skriva arkivhistoria och ordspråksbok och festsedsbok samtidigt? Kan jag inte fokusera och borra djupt och lärt, som de visare kollegerna? Fåvitsk och glupsk är jag, tycker allt är intressant. Nå, det må vara skyndsamt, men det är roligt!

Detta var en spridd tanke – nu till något vänligt, i enlighet med den lite slumpmässigt valda rubriken. Vänliga stämningar har det varit i dag. Först i den ”kristna lunchgemenskapen” där en handfull humanistiska kolleger pratar kyrka och religion, ohejdat och avslappnat. I dag pratade vi om svåra liknelser och dom var många. Prata trosfrågor har man ju inte hela tiden möjlighet till. Men här kommer likasinnade trosväninnor samman. Vänligt – fast kanske inte i alla stycken exakt likatänkande.

Sen blev det sångövning på kvällen. Damkören jag anslutit mig till präglas av en vänlig (ibland lite väl pratglad) stämning. Dirigenten Andrea lär man sig mycket av. Synd att hon åker ut för att erövra Londons musikvärld i höst.

Sen kom jag hem till min vän maken som är matt efter kombinerad allergi- och influensavaccination. Vi hade fått ett Alla hjärtans dag-kort också, nu är det alltså äntligen aktuellt att notera vändagskort-sortimentet man ställt fram ren tredjedag jul, på det stora varuhuset. Det är väninnan C från östra Nyland som hälsar oss. Likaså hennes hund L och katt S. Också dom mina vänner.

I morgon blir det mera vänliga stämningar hoppas jag, åtminstone kommer vännerna T och S på övernattningsfest till mommo och mofa.

Glad vändag – Alla hjärtans dag – Valentindag – välj det som behagar och inte irriterar!

20140213-214239.jpg