I går skrev jag att man dunsade ner i vardagen efter resan utomlands. Delvis, men inte som förr. Nuförtiden har du ju realtiden i fickan. IPhonen varslar om den hemska situationen i Ukraina, det dramatiska diskuteradet om äktenskapslagen i riksdagen och om hur OS-ishockeyn framskrider.

Annat var det förr. När man var bortrest var man bokstavligen i en annan dimension. Ibland funderade vi över att världen kunnat vara på fullkomlig kollissionskurs, och vi hade bara solat vidare. I salig ovisshet.

Salig och salig. Jag föredrar nog dagens ständiga uppkoppling till både den lilla och den stora världen. Den sista resdagen hade det fria nätet på hotellet kraschat och inte heller flygfältet levererade hjälp. Det var lite besvärligt – man är ju van att googla sig fram i dag. Men mobilnätet fungerade ju, kontakten till de nära och kära.

Just dessa meddelanden hemifrån blir ju ofta resminnen som etsar sig fast. Före mobiltiden var det hotellets reception som förmedlade bud från hemlandet. Jag minns hur vi i Sorrento hörde att ”la sorella” ringt om något tillbud med ”la mamma”. Salig mor hade åkt in på sjukhuset för tarmvred, visade det sig när jag efter vissa besvär fått systern på tråden. Man måste förbereda sig med att tilldela släkten numret till hotellet på den tiden. (Det gick bra för mor den gången).

Sen var det glädjebudet om nyfödda första barnbarnet. Det fick jag i egen mobil på ett hotell i Göteborg. Och så minns jag textmeddelandet från väninnan som nådde mig i Amsterdam för ungefär ett år sen. ”Jag är mycket sjuk. Be för mig.” En vecka senare var hon död.

Resa och leva går hand i hand och det är alltid lite dramatiskt att hoppa av vardagen och bege sig bort. Aldrig odelat lugnt, tycker jag.

Nå, väl hemma igen för denna gång. I dag gjorde jag dottern sällskap i köpemporiet. Hon behövde garderob för TV-serien De Eurovisa som snart kör igång. Det är lättare att shoppa när nån hämtar nya storlekar åt en, och kanske kan understöda en med nån synpunkt.

Vi drack också kaffe med barnbarnen, fastlagsbullar serverades, de hade bakats av T och S. T underhöll oss med trollkonster – en av julklapparna var ju en trollerilåda. Sen testade flickorna de små radiotelefonerna mofa köpt åt dem på Science Museum.

Hemma bäst.

20140222-184829.jpg

Annonser