Först bor man i samma bostad i 27 år. Ser hur den sakta slitits ner, hur parketten är fuktskadad på sina ställen, hur tapeterna flagar och färgen på fönsterbrädena spricker.

De stora reparationerna drabbar en, rörreparationen och hack i häl balkongupputsningen. Det har aldrig blivit tid eller motivation till att göra något mer, reparera själv.

Så ska lokalen säljas. Jag ställde inte stort hopp till hur det skulle gå. I fjärde våningen utan hiss därtill. Mäklaren var också försiktig i sina omdömen. Men fotografierna man framställde gick inte av för hackor. Jag skämtade här på bloggen om att det behövdes en kombinerad Cartier-Bresson/illusionist för att få ut något av vår lya. Det visade sig att dom hade en sån anställd på mäklarbyrån. Det var vida vinklar och sköna vyer. Fempennis-retuschering i all sin glans.

I morgon skulle den första visningen gå av stapeln. I går beställdes överraskande privatvisning redan i dag. Jag putsade och fejade hela morgonen. Klockan 13 var lägenheten såld. Till begärt pris. Nån hade legat på lur just för att få köpa i vårt hus, nån slog till.

Mäklaren höjde på ögonbrynen.
Jag kallar det bönesvar.
En etapp är klar.

Men. Reparationerna har medfört ett rejält lån – vi får inte så mycket i handen. Kanske blir det på gamla dar banklån, vi får se. Nu börjar det brinna i knutarna att hitta något nytt. Före midsommar ska vi ut.

Spänningen stiger. Kraven är inte höga:
Närmare barnbarnen.
Till en ny församling.
Hiss.
Inglasad balkong.

Se där våra önskemål. Nothing fancy.

Och nu ska firas påsk. Jag tog fram pyntet omedelbums. I morgon blir det palmsöndagsgudstjänst. Fast först några lägenhetsvisningar.

Vi är på väg.
Gud signe och hjälpe!

20140412-205156.jpg

Annonser