Det är vårens fråga, flyttarens och packarens och uppröjarens ständiga replik. I dag startade jag tömningen av arbetsrummet med att gallra en av de ca 40 mapparna i mitt rum. En mapp per dag, det är kvoten. Mer orkar jag inte tänka på.

I dag var det också tvättstugedag här hemma. När maskinerna rullade passade jag på att tömma källare lite igen. Berg av Kalle Ankor och gamla familjebiblar är jobbiga. Var på sitt vis. Den norska bibeln väger närmare 30 kg. (Öh, nästan). Biblar kan man ju inte slänga, de måste doneras till nån annan. Det är något vidskepligt över det hela. Vördnaden för det konkreta bokföremålet tenderar vara större än respekten för heligheten själv.

Kalle Anka har vi prenumererat på i tiotals år. Maken och jag på var sitt håll i barndomen, sen dottern, och olika släktingar som glatt oss med donationer därtill. Jag tror vi har ett ton seriemagasin. Eller hade för nu finns bara två årgångar kvar. Dammet yrde om resten.

En bra dag också såtillvida att en ung mamma nappade på mitt erbjudande på Kannelmäki kierrättää om att att hämta barnbilstolen. Fröken S är ju förskoletös i höst redan, bevars.

Vad annat har knogats med? Ett säkert vårtecken är att jag översatte universitetets urvalsprov i folkloristik till svenska. Proven är så avancerade så det nog inte bleve folklorist av mig i dessa dagar. Mer säger jag inte.

Och så var det personalmöte på litteratursällskapet. Än vet vi inte vart vi ska evakueras eller när det verkligen blir dags att börja langa grejor i lådor. Antagligen precis i samma veva som när det egna hemmet ska flyttas iväg.

Nå, jag börjar få fart på. Kanske kan jag starta en sån där flyttkonsultfirma när jag blir pensionär. Dom tycks vara i ropet just nu, och efter den här våren är jag en fena på flytteknik.

Jo, klockan nedan vill dottern ha. Den tickade på gammelmormors vägg. Men den norska bibeln? Aj signor, signor!!!

20140428-200814.jpg

Annonser