Det är iskallt, blåsigt, regnigt ute. Inne är det råddigare än råddigt. I väntan på flytt och färd. Men ute på gården sjunger koltrastarna och vår kära lönn blommar så smått. Den sprödaste finaste vårtiden. Inget oväder biter på den.

Det är verkligen mycket stök och bök just nu. I dag har jag fortsatt projektet rensa arbetsrum. Bakom den martyriska fasaden gömmer sig en kvinna som älskar att städa och rensa. Som finner lycka i att se papperskorgar och sopsäckar fyllas. Se hyllorna tömmas och komma i ordning. Det känns som hela själen skulle få en upputsning. Jag tänker klarare när jag röjer lite bråte varje dag. I morgon ska jag dumpa ett berg tomma mappar i soptunnorna. Jag känner redan en rysning av fröjd. Lite mer tom golvyta!

Fast nu börjar det kännas lite skrapigt i strupen och näsan rinner. Är det pollen, är det allt damm som frigörs i hyllstädningen – eller är också jag känslig för det i huset grasserande möglet? Ho vet?

På kvällen klarade jag strupen på körövningen. Och nu blir det Eurovisionstävling semifinal 2. Det sista dammet för dagen sköljs ner med lite – kanske rentav bubbel.

För i morgon torde ett evighetsprojekt inleda sin sista etapp: vår bok om arkivens insamlingshistoria går i tryck. Spännande livsöden, dramatiska incidenter och kontroverser, roliga anekdoter om möten med allmogepersonligheter! Håll utkik efter detta rafflande verk, vid namn ”Arkiv, minne, glömska”.

It’ s a pageturner. Impossible to put down!

20140508-212825.jpg

Annonser