Maken har redan gått och lagt sig. Om 8 timmar är flyttkarlarna här. Nästan allt är under kontroll. 60 flyttlådor fyllda med böcker, därtill flera papplådor. Massor av grejer har vi redan kört ut till nya hemmet.

Nu är det sista kvällen i detta hus. Jag är inte vemodig, inte ledsen. Det är som det ska vara. Men jag har tagit avsked denna helg.

-av tvättstugan, jo jag ropade mitt farväl högt, jag har glatts åt denna fina tvättstuga, en produkt av den jobbiga rörreparationen

– av den stora eken på gården, familjens vårdträd, aldrig har svalorna ilat över dess topp som i afton

– av de stora stenarna vid ekens rot, där har dottern, syskonbarnen, barnbarnen klängt och klättrat till min stora åga och oro

– av Kårböle kyrka, i morse vid högmässan tyckte jag mig se alla gamla vänner i bänkarna, hörde kyrkokören sjunga Vivaldis Gloria, såg kära vännen Christinas vita kista vid altaret, minns hur vådligt dottern skrek vid sitt dop i kapellet

Så mycket av vårt liv i denna trakt, minnen, sorg, glädje, skratt. Men nu är det dags för något nytt och jag gläder mig.

Men konstigt vore det ju om förflyttningen skulle ske utan nån sorts avskedsprocess. Nästan hälften av mitt liv har ju levts här.

Björnen Hugo har redan flyttat. Barnbarnen krävde att han ska hänga med. Annars känner man ju inte igen sig i det nya. Inte ens fast en stor flyttlåda fylld med leksaker, färgpennor och pysselböcker är märkt ned texten ”Tyra och Selma”.

20140601-235851-86331782.jpg

Annonser