Högtid hela dagen. Humanistisk konfirmasjon i Oslo konserthus. Hundratals gäster i bunader. Fint program, etiska ställningstaganden i alla tal. Unga idealistiska människor.

Jag saknade ju Gud förstås, han räknas inte med i detta upplägg. Men annars pampigt.

Sen fest på lokal. Dignande mat-
och kaffebord. Glädjen att återse släkten. Fröjden att knyta nya band – T och S älskade mammas småkusiner, konfirmanden och hennes syster. Nya lekkompisar hittade de också. Barn är ju så: man finner en gemensam melodi på fem minuter.

Tal var det också, här ska den konfirmerade inleda: tufft för en 15-åring. Sen mor, far, farfar och släkten från Finland. Tre generationer damer framförde Mumintrollets visa.

Det var en minnesvärd dag! Och så var den resan slut. Och det blir bakelsefria dagar igen.

IMG_1963.JPG

IMG_2241.JPG

IMG_2254.JPG