Alltsedan jag öppnade kuvertet från universitetsstaden i det västliga konungariket, det med det fullkomligt osannolika prisbeskedet, har min tillvaro champagniserats något. Ytterligare något, får man väl tillägga, trogna läsare vet att bloggaren har en stor förkärlek för bubblande drycker.

På onsdag dracks bubbel först på jobbet, sedan med väninna på stan och till sist med maken hemma. I går kväll bjöd körväninnorna på bubbel vid den månatliga pubsitsen. Ikväll korkas åter en butelj, ty fredag är hävdvunnen bubbelafton i detta hus.

Som vanligt tar mommo Ekrem ut svängarna. Men en krok finns det i långdansen som leder fram till den högtidliga utdelningen i slottsmiljö om en dryg månad.

Fracken.

Naturligtvis ska maken med i det festliga sammanhanget. Men då han varken är militär, präst, polis eller folkdansare finns ingen genväg. Frack ska det vara.

Vi har i hemlandet ätit vetenskapliga samfunds jubileumsmiddagar rygg i rygg med rikets president – med maken skrudad i sin vanliga mörka kostym.
Här är etiketten flexibel, frack är fint och önskvärt, men inte kategoriskt. Det är den i lärda sammanhang i västra grannlandet. Jag googlade Magdalena Ribbing, jamade på FB och ställde till sist frågan direkt till festarrangören.

Svaret var entydigt. Då maken inte hör till ovannämnda kategorier är det frack som gäller.

Dottern har roligt: där ramlar alla de akademiska traditioner ni så föraktfullt slängde i väggen över er nu på medelålderns höst. Vi som inte var medlemmar i Nylands Nation mer än en kort termin hösten 1974 kom nämligen aldrig in i frackruljansen. Plagget är oss främmande och mig skrämmande.

”Nåjo, det är alla skjortknapparna som är luriga”, medgav dottern. ”Och västen. Och hängslena. Men dom undervisar er nog i hyreriet”. Så hyra får det bli. Så hemskt mycket mer akademiskt lär inte lura bakom hörnet mer.

Man får inte ifrågasätta den av festens värdar angivna klädkoden, undervisade mig Magdalena Ribbing. Nej Gud förbjude, min respekt för den högtidliga agendan är givetvis stor. Det är bara det att jag har svårt att koppla ihop ceremonierna med detta lilla vardagsgrå par med släktrötter djupt i torparmyllan.

Dags att se sig i ny dager och ta ut svängarna också i detta fall. ”Det kommer att bli a good laugh”, försäkrar dottern. ”Och dessutom kommer pappa att vara stilig i fracken”.

Så nu gäller högtidsdräkt. ”Med dekorationer” står det i inbjudan. Hurra! Då får jag en chans att lufta Förtjänstkorset av Finlands Vita Ros Orden. Beviljad av Finlands president.

Och när jag väl fått ett glas champagne i handen blir det säkert i slutändan en minnesvärd fest!

IMG_0558.JPG