Onsdagen har blivit en av veckans favoritdagar i detta hushåll. Vi har infört en ny hurtig tradition: efter jobbet åker vi till Esbovikens simhall, lögar oss ordentligt, vattenlöper/konditionssimmar några rakor och badar sedan bastu på var sitt håll på dam- och herrsidan.

I min barndom på 60-talet hörde lördagsbastun till de absolut fastslagna punkterna i veckoprogrammet. Familjen hade fast tid bokad i höghusets allmänna bastu. I tonåren kändes bastubesöket som en plåga. Inte kom vi in i bastandet senare heller, fast fina badstugor funnits i alla hus vi bott i.

Men nu när gumm-frusenheten börjat plåga riktigt längtar jag till värmen vid bastuugnen. Fräset när vattnet når de glödheta stenarna, hettan som slår mot en, den helande värmen. Underbart.

Ingenstans blir man så ren som i bastun, ingenstans faller de onda tankarna av en så totalt. En uråldrig känsla av välbefinnande infinner sig. Den fullständiga avslappningen.

Sen rena byteskläder, hem, en enkel måltid, varje onsdag samma sak, köttpirog och sallad. Som avslutning på kvällen några glas vin.

Sen orkar man veckans sista dagar. Och ett billigt nöje är det. Speciellt med de av jobbet tillhandahållna idrottskupongerna. Nytta och nöje – i sin renaste form.

IMG_0560.JPG

Annonser