Maken snusar så gott bakom väggen. Vi har ätit en riktigt god middag. Biff, potatisgratäng, parmesanbakad blomkål, blåbärspaj med vaniljmascarpone. Snaps, vin, öl, och norsk cognac – Braastad köpt på konfirmationsresan till Oslo i somras.

Det var gott. Superbt. Men tar jag en tupplur nu får jag inte sömn i kväll. Det är säkert. Så jag bloggar en stump i stället.

I dag skulle jag inte gå i högmässan. Har tänkt att varannan söndag räcker, nu när kyrkan ligger en bit bort. Men så slog det mig – det är Uppbrottets söndag! En vecka till Domsöndag, två veckor till Första advent. Min favorittid i kyrkoåret. Så maken levererade mig till den redan kära hemkyrkan, medeltidsdomen med de fina väggmålningarna, de sympatiska prästerna och den fantastiska orgeln. En främling är och förblir jag i detta församlingssammanhang. Må så vara. Högmässa är högmässa.

Sen åkte vi sabbatsbrottsligt till – Ikea av alla ställen. Möbelhusets grundare – Kamprad, vad farao han heter – ogillar jag. Ateist, tydligen med föga förståelse för de troende och behovet av att stänga handeln ens en stund pga helg och högtid.

Nå en sak ska dem tillgivas: vi köpte köksstolar där i juni. Några dar sen kände jag att det definitivt var något lutande i mitt frukosterande. Mycket riktigt – benen på stolarna hade ”satt sig”, säkert under tryck av min ansenliga vikt. Jo, tjock är jag, men tjockare finns. Håller inte stolarna vikt borde ju försäljaren varna för det.

Men inget problem. Ikea ersatte stolarna till deras fulla pris. Vänligt och utan pjunk. VI köpte nya i samma bod, Kaustby heter de. Raka ben, stadig känsla. Heder åt den svenska möbeljätten, alltså. Trevlig stugstämning ger stolarna också!

Så drar vi vidare mot advent. Ikväll ska adventsstjärnan upp! Huka er alla ni som vill starta julpyntandet möjligast sent. Nu måste mörkret brytas!

IMG_2537-0.JPG

Annonser