Vanlig arbetsdag, hård blåst och regn. Tillbaka i verkligheten är man. Av den underbara resan återstår som alltid en bunt vackra inträdesbiljetter och visitkort till restauranger. Denna gång tog jag också tillvara den trevliga lilla menyn Turkish Air delade ut inför matserveringen. Här var systemen som förr i civiliserad aviation – också i turistklass fick man välja mellan två huvudrätter, förrätt och efterrätt listades också och vinet var liksom resten gratis. I första klass såg jag rentav att två kockmösseklädda officianter skötte serveringen. Stiligt bolag!

Jag har också i min hög en klatchig liten broshyr från Kilic Ali Pasa Hamami och en söt nyckelring med en bild av Galata-tornet. Tornet blev f.ö. obesökt ty avgiften ”For foreign people” var 25 lire mot 5 för ortsbor. Tjaa… nån tanke bakom det?

Det kom ett trevligt brev från Loreta på Hotell Neorion, hon hoppades vi kommit väl hem och önskade oss hjärtligt välkomna tillbaka. Var det något vi ville anmärka på? Mitt svar kan inte ha lämnat någon i tvivelsmål om hur väl vi trivts och mått i det lilla hotellet. Loreta kvitterade med ett glatt tack och hälsade  från hela personalen. Det känns nästan som om man fått ett litet hem i Istanbul!

T och S var nöjda med sina haremstofflor, turkiska byxor, halsband och armband. Äppelte hämtade dottern också hem och en urförtjust S tyckte genast man borde resa tillbaka och inhandla lite mer av den goda drycken. Maken har avnjutit både cigarr och halva, alla har fått sitt. 

Resebyket är tvättat och väskorna uppackade. Nuförtiden behöver man inte kasta sig över dagstidningsbunten heller, jag läste båda hufvudstadsdrakarna i nätform på min mobiltelefon under resan.

Så vad kan man längta till nu? Påsk blir det förstås. Sen har vi en liten överraskningsteaterresa till Åbo – flickorna ska bjudas på Ronja Rövardotter och övernattning på hotell, det vet dom inte  om än. Sen hägrar åter en utfärd med klasskamraterna – vi har blivit ett sammansvetsat gäng på tröskeln till ålderdomen.

Ja och lite jobba ska man ju också mellan muntrationerna. Förstås.