Enligt folktraditionen ska ju solen dansa av glädje på påskmorgonen. Det sa också min mommo årligen. Men jag undrar om solen har slocknat totalt. Jag kan inte erinra mig en solig dag på vår breddgrader. Det är grått, det är vått, det är halt emellanåt och blött alltsomoftast och solen skiner aaaalldriiig. Nej, det är inte bara mitt problem såklart. 

Stora vårförkylningen slog lämpligen till mitt i påskhelgen. Till påskdagens högmässa orkade jag inte, middag med familjen ska jag försöka mig på. Dottern och mannen har ren haft samma sjuka. 

Folk stretar på i det dåliga vädret. Massor av folk vid Fölisöns påskeldar igår kväll. Trots att det både regnade och haglade. Dottern hade med sig kaffe/kakao-korgen – det var en verkligt god idé. På bilden nedan beundrar vårt lilla sällskap den mäktigt rykande och sprakande brasan. 

Annars har maken och jag mest hängt vid TV:n. Vi har betat av mängder avsnitt av brittiska deckarserien Father Brown. Lagom rysligt, ibland lite obskyrt. Den gode fadern har blivit som en familjemedlem vid det här laget. 

En solglimt och stopp på näsdroppet. Annat önskar jag inte. Påskharen glömde bort mig i år, det kanske är som T säger: ”mommo, jag tror att han bara kommer till barnen”. 

  

Annonser