I dag ordnades sommarmarknad på Margareteberg – d.v.s. Överby trädgårdsskola. Många olika trädgårdar saluförde – till förmånligt pris – blommor, buskar, träd och örter. Vår familj brukar delta – också vid höstmarknaden och julmarknaden. En oas är Margreteberg – Marketanpuisto – en språkligt rätt svensk sådan, dessutom.
Det blev 2 Mårbackor och en prunkande basilika för mig, ett litet lärkträd och några spännande lökar för maken, dottern bar hem rosmarin, timjan, en hel rabatt penseer och en kruka som ska utveckla en Halloweenpumpa.
Det är alltid ett byggnadsföretag som bjuder på gratis varm korv, det är dragspelsmusik och plättar. Försäljarna är meddelsamma och oerhört kunniga. Här får alla frågor svar! Så evenemanget var välbesökt!
Vi valde att äta på restaurangen – trädgårdsskolans kosthåll. För en tia (7 för de yngre) fick man njuta av en god buffe med garanterat husmanskoststuk: köttbullar, fiskbiffar i nässelsås, ”äkta” mos, sallad och härligt nybakat bröd.
Mitt i efterrättsglassen fick jag en fråga: ”mommo, vad är det för en bubbla du har på din äggboll”?
Jaa, visste jag det! Gynekolog Viveca var i onsdags inte nöjd med vad hon skådade i ultraljudsbilden. En cysta har utvecklats på den återstående äggstocken. Den ville hon få bort snarast. Fast hon – världens raraste som hon är – bad mig glömma oron blev jag förstås skrämd. Det blir alltså repris på procedurerna för sju år sen. Väntan på remisser, osäker tidtabell, nu när sommarprogrammet ren tagit sin form.
Jag minns den förra operationen med bara positiva tankar. Personalen vid Kvinnokliniken var världens trevligaste, allt löpte fint. Men hur står det till nu? Jag orkar inte! Jag vill ta det lugnt under semestern! Min reaktion är primitivt barnslig! Jag är så trött efter detta arbetsår, jag är ju en hel del äldre nu än den förra gången också.
Jag vill bara trädgårdar och blommor och bubbel och Medelhav och roliga saker.
Men när jag pratat med olika människor om saken står det klart: mångas semester ser ut just på samma sätt – den firas i väntan på ett ingrepp av något slag. I osäkerhet och åga.
Vem har sagt att just jag ska slippa?
Men jädra bubbla på äggbollen!
Dra åt pipsvängen!
Lite skoj ska man väl hinna med ändå – i sällskap med bästa sommarsällskapet – en av dem nedan – ”den lilla trädgårdsmästaren” som hon kallar sig själv!
Och i morgon ska jag gå Damtian – så mycket jag förmår i alla fall. ”Det är viktigt att känna av den enorma kvinnokraften i det evenemanget nu”, tyckte dottern.
Där har hon fullkomligt rätt!
Carola Ekrem 