Lite hängigt är det allt ännu. Och glashalt och superdimmigt.

Men i går kväll fick jag uppleva något för mig helt nytt – direktsänd UMK-tävling (så heter vår melodifestival-eurovisionsuttagning här i landet, precisering för eventuella läsare utanför landets gränser).

Dottern kommenterar för Svenska Yle och levererade fribiljetter till sportarenan som ligger bara några kilometer bort. Vi som for iväg var maken och jag, barnbarnen T och S och en väninna till T.

Man kan ledigt säga att upplevelsen var stor för oss alla! T och hennes väninna planerade rentav göra föredrag med power point  i skolan av allt de varit med om . Alla tre flickor fotade och filmade ju intensivt genom hela spektaklet.

Ibland satt de som tända ljus, uppfyllda av nån låt. Ibland stod de på stolarna och hoppade – eller filmade koncentrerat – det var mitt i galenskapsbullret när pausnumret, kvällens klo för många, Marcus och Martinus – storidolerna just nu – äntrade scenen.

Vi tankade hot dogs och pop corn och vinkade till mamma i kommentatorsbåset.

Mommos huvudintryck var:

– att det är så roligt med Eurovisionsspektaklet – speciellt att musikfesten blivit arenan för tanken att olikhet och mångfald är det viktigaste!

– att det är fantastiskt att se med vilken precision direktsänt TV-arbete görs. Kamerorna som snurrar omkring, programledaren som byter kläder med blixtens hastighet – otaliga gånger, snabba scenbyten, sekundtidtabell, allt man inte ser i TV

– att det är magiskt hur en karg idrottshall kan förvandlas till ett musikens sagoland med pyroteknik och konfettiregn och en publik som skapar stjärnregn med sina mobiltelefoner

– att Krista Siegfrids är en härlig, proffsig person som bjuder på sig själv – kramen T:s väninna fick var en av kvällens höjdpunkter

Det blev ju inte sämre av att min favorit vann. Norma Johns ”Blackbird” i liveversion är Finland bästa bidrag nånsin. Tycker jag.

Och sen dagen efter. Kommentarerna i Facebook. Skitshow, dålig låt, usliga Yle, man får skämmas, man måste stänga av, inget kan vi finnar, Mellon är bättre, vi borde förstå att sluta delta. En orkan av dålig stämning, ett mörkt moln.

Så jag slutar läsa. För si, jag var där!

Och det var kanon! Hela vägen!

IMG_0543.JPG

 

Annonser