London är definitivt en stor julstad. Det har vi glatt oss åt en mängd gånger nu. Först tre av oss, sen fyra och nu ett resesällskap på fem personer. För första gången vågade vi oss på att fyra airbnb, litade på att James och lägenheten på Cleveland street i Fitzrovia verkligen existerade. Och jo, det gick fint.

När vi anlände på kvällen togs vi emot och introducerades i vår trea i två etage med terass över vilken BT tornet lyste som en lanterna. Det var som att komma in i ett välutrustat hem, allt och lite mera till fanns. Fullständig köksutrustning, fyllda bokhyllor, typ alla guideböcker över södra England som nånsin skrivits, puzzel, DVD-filmer, mjuka soffor.

Lätt att fixa frukost – diskmaskin fanns, ville man byka fanns både tvättmaskin och torkställning.

Härligt att sitta och drälla på kvällen tillsammans i ett vardagsrum.

Två dagar sol fick vi, sen bröt säsongens vanliga väder ut. Vi hann t.ex kolla när Hamleys öppnade med sedvanligt buller och bång.

Hänga på Libertys och Selfridges – där julen svämmar över.

Vi delade på oss för Kensington Palace och Dianas aftonklänningar för tre och mumierna på British museum för två. En mycket nöjd S förevisade sin miniatyr av Rosetta-stenen och förklarade hieroglyfernas gåta. T är mer för shopping, så det är bäst att gå lite skilda vägar emellanåt.

Kvällen fördrevs på Winter wonderland, den mest sanslösa tysk-brittiska julmarknadskakafoni man kan föreställa sig. Fullfjädrat nöjesfält, Bavarian beer village, currywurst, oljud och larm och galenskap hela fredagskvällen lång. Obehagligt fyllda tube-vagnar, knappt så man kunde rymmas med, hela stan skulle ju till marknaden denna iskalla kväll.

Det blir ohjälpligt bråttom en lång weekend i London. För många museer, för många butiker, för många parker. Fyra av oss tog lokaltåget till Watford junction för återbesök på Warner Bros Potterland – det var 18 hållplatser. Jo, vi vet att också att de ilsnabba tågen till Glasgow och Manchester stannar vid nämnda station, men det blev som det blev.

Sista dagen är alltid en ”titta på klockan”- dag. Mommo hade gärna besökt Matins i St Paul´s Cathedral, men det gick inte. Resväskorna skulle transporteras till Victoria station där de till det hårresande priset av 12,50 per styck lagrades inför avresan på eftermiddagen.

Snabb lunch på favoritkrogen Bella Italia – dom har trerätters barnmeny för 8 pund och världens godaste minidesserter för de vuxna – just vad man orkar med efter en pizza eller en pasta. Något restauranger hos oss kunde ta efter!

Såklart åt vi pubmat också en dag – och avskedsmiddagen åts på en äkta siciliansk taverna komplett med hela släkten i flera generationer i köket.

Sista anhalten blev Transport museum invid Covent Garden – skoj med bussar och tubevagnar i stora hallar.

Ja, sen återstod resans tristaste del. En överfylld Gatwick Express, de kaotiska incheckningsautomaterna, köande och inpressande av överstora resväskor i miniatyriska flygplanskabiner, ankomst mitt i natten och en trött måndag att hasa sig igenom i skolor och på jobb.

Men det var det värt som vanligt. Brexit i luften – och lite andra överraskningar: man hade bytt ut gamla pundslanten och fempundssedeln sen vi var här senast – nåt år sen bara. En hel del sparande slantar bara inte dög och fick gå i penninginsamlingen på flygfältet.

Och kassaautomaterna på Sainsburys var mer ologiska och raseriframkallande än nånsin.

Men sånt får man ta!