När några juldagar förflutit med släkt och mat och en stor del av familjen packat iväg sig till fortsatt julande norröver slog mig tanken: Varför inte? Varför inte åka över till Tallinn och se på julmarknaden jag alltid velat besöka? Den håller ju öppet till trettondagen, jag hittade några bonusresebiljetter från turen med damgänget i somras – 5 euro per man kostade det att ta sig över viken.

Det är så lätt för oss som bor i huvudstadsregionen. Buss in, 7ans spårvagn – och snart sitter du på Tallinns eller Eckerölinjens stora båtar – några timmar senare vandrar du den korta biten från hamnen till Paks Margareeta – Tjocka Margareta, den mäktiga porten in i gamla stan. Margareta hade fått en glitterhuva, såg man i skymningen.

Vi anlände klockan 11 och tog oss först till julmarknaden. Vackert och nätt, men efter att Helsingfors fått sin Tomasmarknad blir man inte lika till sig av precis alla julmarknader mera. Glögg serverades i alla stugor – och vackrast glittrade ju marknaden när vi tog oss en tur förbi på väg till båten på eftermiddagen.

Tallinn är kontinenten. Makens favoritbokhandel Rahva Raamat saluförde också Christmas Crackers – nu på rea, men så långt framåt kan man ju inte planera.

Mat fick bli på Von Krahli Aed, mycket var mellandagsstängt eller öppnade sent. Favoriten Rataskaevu 16 hade krävt bokning, och denna gång var vi ju drivna av improvisationen. Åt en julmeny med verkligt intressanta kombinationer, nedan desserten, hasselnötter, havtorn och sånt i skön blandning. Satsade också på vinpaketet till – och gladdes åt en superfräsch bulgarisk skumpa till inledande löksoppan, bulgariskt vitt till den vegetariska korven på sin kål och mosbädd och ungerska tokaijern till desserten. Tallinn är alltid spännande när det gäller mat!

Gott om tid hade vi, så det blev återbesök i Stadsmuseet med sin fina gillehall, det blev titt in i stadshuset och – detta har vi planerat – besök på museet med KGB cellerna – rätt nyöppnat. Här drabbas man – som ju ofta i Tallinn av kontrasterna – av hur det inte var så länge sen sådana celler var i bruk – och av häpnaden över vad som har vuxit ur en bitter och grym historia.

Helt gratis blev ju resan inte bonusbiljetterna till trots. Men Tallinn i vinterskrud gav mersmak. Inte de stora turisthorderna (vet inte var de glada öldrickarna på båten egentligen rörde sig). Vädret var på vår sida också.

Sen var det karaokeskrål i baren på resan hem. Men det tar ju bara några timmar att ta sig över.

Och väl hemma i Sökö blinkar TV-tornet över viken i horisonten. Snart ser vi nyårsfyrverkerierna från vår balkong. Om kvällen är klar.

Kanske en liten sportlovstur ….?