Här sitter jag i köket och firar midsommar. Jag hade inte märkt det förr, men en titt ut från fönstret avslöjar att hela berget nedanför, träd, gräs allt ser ut som firade vi allaredan höst. Regnet var välkommet, men när det kom förde det med sig både storm och varning för elavbrott (t.o.m vi i vår urbana miljö fick ett varslande mail av elbolaget). Åska hade vi i går kväll och allt möjligt oväder bebådas i väderleksnyheterna.

Men här sitter jag i köket, det gör jag varje midsommar, inte ändrar väder och vind på det. I kylen finns den enda sillburk som kommer in i det Ekremska hemmet per år – maken är ju hårt fiskallergisk, han har fixat köttbullar. Vi har en rejäl påse nypotatis, gräslök, gräddfil, lokala tomater, Halmes kavring och äkta smör. Vi har snaps och öl och pilsner (för mig). Det finns hallon – från närbelägna växthus – och mascarpone.

Vi har midsommarmusik på Spotify och är det för kyligt på balkongen drar vi oss tillbaka och sitter i den lilla vrå för skymningskurande vi inrett i arbetsrummet. Många tända ljus blir det i natten – som i går var både mörk och vinande.

Sen har jag en binge läsning på lut. Jag har nappat en del från jobbets dubletthylla och några böcker har lämpligen anlänt till lokalbiblioteket lagom till långhelgen. Sally Salminens Katrina hade mor i hyllan i sina dagar, men den har försvunnit i flyttningarna. En artikel i bladet nyligen lyfte fram boken på nytt – men jag måste säga att jag inte är så begeistrad. Personligheterna känns likgiltiga, obegripliga och platta. Mazzarellas version av Alma (Söderhjelm) fick jag köa rätt länge för.

Kroatien bör man läsa in sig på inför sommarresan som hoppeligen instundar snart. Och de kära sällskapen ger alltid ut sina tidningar och kalendrar lämpligt till sommaren. I år är jag extra vänligt inställd till arbetsplatsen SLS (Källan!) och Svenska folkskolans vänner (Kalendern 2018!) ur vilkas fonder jag under våren belönats. Det har varit en exceptionell vår på många sätt.

Kårböle gillets lilla blad Gamlas nyheter damp också ned i veckan – som en åminnelse om det förflutna i en annan förort. Också den föreningen hade jag glädjen att besöka under ett arbetsår som varit proppat av föredrag och publikkontakter.

Men ett inslag saknas i midsommarens traditionella läshög: Svensk Damtidning! Den var slut i närbutiken, tyvärr.

Och längre bort ger vi oss inte i dag. Molnen hopar sig och snart är det dags att börja skrubba nypotatisen.

Glad midsommar, alla läsare! Fira fröjdefullt!