Första april 2019. Datumet har hägrat i åratal nu. Den första pensionsdagen.

Här sitter jag nu i det tysta köket, häller upp lite kaffe till, tittar på klockan. Jag har sista fysioterapin för knäna i dag, sen är det slut på företagshälsovården.

Jag är inte längre semestrare utan pensionär på riktigt. Officiellt senior.

Automatiskt skannar jag tidningarna och de sociala medierna i jakt på eventuella aprilskämt. Ett damp ner i makens mail redan i ottan.

I åratal har jag upplyst om bakgrunden till också denna ”fest”, i radio, TV, tidningar.

Det sitter i ryggmärgen, årets gång som folkupplysare. En folklorist och etnolog ser på allt med ett lite vidare perspektiv. I går firades i TV-programmet Strömsö Baby Shower, aha festen är åter en gång aktuell, innovationsfester kommer och går. En glimt av hur de gamla barnsängsbesöken i bondesamhället gick till hade kunnat passa i det nutidscentrerade upplägget.

Kunskap som finns lagrad på traditionsarkiven, men behöver luftas. Vårt gemensamma minne.

Allt kollegan Anne Bergman och jag samlat och skrivit och grunnat över i – gemensamt 80 år – borde snart finnas tillgängligt i Stora finlandssvenska festboken. Vårt sista utgivningsarbete i det lärda sällskapets regi.

Men nån annan måste börja hålla reda på aprilskämten i tidningarna och allt det andra aktuella i festväg.

För fest och firande tar aldrig slut, all tradition är förändring.

Solen skiner, det blir skönt att ta en promenad genom stan till sjukhuset.

Sen får vi se vad vi hittar på. Nytt liv – nya seder och bruk!

Snart förflyttar jag morgonkaffet ut på balkongen!

Annonser