Efter pensioneringen sover jag betydligt längre nätter än tidigare. Först kring klockan 9.00 brukar jag kravla mig upp – oftast efter en natt proppfull av drömmar.
Det bearbetas saker i mitt inre nu, det är säkert. Och det är inte så svårt att lura ut psykologin bakom det hela.
För det första drömmer jag att jag fortfarande jobbar på arkivet och ordnar och styr med oändliga mängder handskrifter och dokument. När jag tömt en låda dyker två nya upp i ett fåfängt kretslopp. Jag sorterar och gallrar natten igenom i mitt sisyfosarbete.
Jag förstår dock inte riktigt logiken bakom drömmen eftersom jag sannerligen sorterade färdigt i mitt arkivariearbete. Inga råddor efter mig!
Den andra drömtypen är att jag plötsligt åter är ung, bor hemma hos mor, har inget arbete, inga framtidsplaner, ingen kärlek och inga nätverk. Lättnaden är alltid stor när jag vaknar och minns att jag är 64 år och just har avslutat ett arbetsliv som blev i det stora hela lyckat – och lämpligt för min speciella personlighet.
Sen är det den tredje drömmen – julgranar! I drömmen har vi upp till sex julgranar i hemmet, de kläs och pyntas av mor och moster och både nu levande och sedan länge döda släktingar är med i det överdådiga julfirandet.
Den Stora Drömboken vet berätta att julgranar symboliserar familjelycka. Dom drömmarna är också väldigt sympatiska att ta del av.
I min nuvarande situation mellan gammalt och nytt tänker jag mycket också på livet som var. Jag sorterar (ja arkivarbetet fortgår ju såtillvida) papper och foton här hemma, läser brev och vykort, erinrar mig saker jag glömt för länge sen.
Både glada och sorgligare tankar kommer mig i sinnet och samtidigt oro och förväntan över hur framtiden ska utforma sig.
Jag kanske inte formulerar det riktigt ens för mig själv – men i mitt inre processas alltihop.
Det är väl bara att drömma på – och glädja sig åt julgranarna!
Helgerna är tätt packade denna vår och vappen dök hastigt på. Det blir studentsång via TV och studentsång i Kajsaniemi. Och valborgslunch på tu man hand, som vi brukar.
Måtte majsolen le lite grann i den återkomna kylan, hoppas vi slipper snöslask, åtminstone!
Så här såg det ut i fjol – tror jag får ta på samma varma rock i år!
