Jag drömmer och drömmer. Häromnatten var jag på bio Kino-Haaga på gränsen mellan Norra och Södra Haga, min barndomsort. För en mark fick man se barnfilmer där varje söndagseftermiddag. Tarzan, om man hade tur. Där samlades traktens ungar, det var kalasstämning. Marken kunde man utverka av far för detta nöje, det var en rimlig summa. Jag drömmer om barndomens roligheter nu och då nuförtiden.

Sen drömde jag om gamla jobbet. Arkivlokaliteterna var inpackade för renovering och själv var jag skrudad i en liten badhandduk. Mina drömmar om det nu lämnade arbetet är alltid av den arten att jag gärna vaknar och konstaterar att jag är pensionär och slipper återvända till knoget. De sista tiderna i huset var inte soliga och jag är glad av med det böket.

Men de närmaste arbetskamraterna var bra, det ska understrykas! Det var jätteskoj att sammanträffa med en av dem igår i ett lokalt köpcentrum. Höra att någon ny arkivarie jobbar i det arbetsrum jag tömde i början av året. Livet har gått vidare. Min registratur har arkiverats, hörde jag också.

Annars har det varit en vanlig Esbo-weekend. Vi tog oss till Gårdsboden i Kyrkslätt i går, drack kaffe och köpte bröd och grönsaker. Potatislimpan de bakar där smakar precis som de bröd jag åt i min barndom. En härlig tidsresa, alltså!

Och i morgon ska jag på riktigt göra min första resa i egenskap av SENIOR. Svenska litteratursällskapets seniorer ska åka på sin årliga utfärd – denna gång till Borgå, det är abonnerad buss och ordnat program med mat och museibesök. Det är besök hos min idol Ulla-Lena Lundberg i Diktarhemmet och allt möjligt trevligt. Det är så skönt med abonnerad buss, tycker jag. Känns tryggt och bra för oss seniorer. Kanske får man lite bubbel och snaps till lunchen?

Vi får väl se!

På Gårdsboden salufördes redan pumpor som får mig att associera till höstens skördefester och Halloween. Jul siktas i fjärran också – fast det vet jag ju många inte vill tänka på när vi ännu skriver augusti … Men jag längtar redan!