Det har rests på vetenskapsfestival i veckan, minsann. British Science Festival, sedan 1831 (imagine!) ordnad på någon ort i landet gick detta år av stapeln vid University of Warwick i Coventry. Maken har med kolleger och elever bevistat dessa festivaler ett flertal gånger, hakade på denna gång – hans sista år som lärare.

Det formidabla är att när du väl rest till ort och ställe är allt gratis, inga deltagaravgifter uppbärs, och gratis busskort för alla dagar får du också. Gäller bara att på nätet reservera sin plats på föreläsningarna och rusa runt från event till event allt vad du orkar.

Gänget nedan tog ut allt av det erbjudna. Vilken kunskapstörst, vilken nyfikenhet!

Jag då – pensionerade humanisten? I publiken satt folk i alla åldrar. Själv var jag något utanför min egen kunskapsbubbla – men det är inte så dumt att ta ett nytt perspektiv emellanåt: det blev DNA-analys, kreditkortsanvändande, Neutrinos, Smart cities, Crowd movements och Brexit, bland annat. Under Neutrinos somnade jag in ett litet slag … men annars var jag med i spelet.

Coventry, häftigt bombat hösten 1940 erbjöd några välbevarade miljöer kring den förstörda katedralen. Den nya katedralen sida vid sida med ruinen inbjöd på ett sympatiskt sätt alla att komma in.

Bara några veckor efter de förödande bombardemangen hade kyrkan i Coventry satt igång med att predika fredens, förlåtelsens och försoningens budskap. Det blev som man sade katedralens ”heartbeat”. Varje dag klockan 12 läses i den nya katedralen ”The Litany of Reconciliation” där församlingen får falla in med ”Father forgive” efter varje bönemoment. Hade den osannolika turen att vara i kyrkan prick 12 – för inte hade jag ju hört om den fina ceremonin förr.

En annan kyrklig detalj som åter imponerade var de trevliga lekhörnorna för barnen som finns i alla kyrkor. Nedan en i Holy Trinity Church i Stratford-upon-Avon. I andra ändan av kyrkan är William Shakespeare med familj begravd, på paradplats i koret.

Stratford-upon-Avon har alltid hört till mina drömmål, staden kunde definitivt ägnas ett grundligare besök. Men också denna gång hann vi med både introduktion i skaldens liv, vandring längs floden och lite shopping.

Och eleverna insisterade på Peter Rabbit fotot nedan:

Vet inte varför jag denna gång lockades beställa ham, eggs and chips portioner flera gånger. Nånting i den maten passar långa stadspromenader och konferenssittande.

Ja, så är vi hemma igen och fortsätter följandet av Brexit-processen utifrån. Föreläsningen Brexit – a fairer future gav inte mycket hopp. Undrar hur det Britain man besöker nästa år (yes the family has plans) ser ut.

Man hoppas inga samhällsförändringar kan ta kål på det fina jag gladde mig åt denna gång.

Titta vad eleverna uppmärksammade lärarna med som avslutning på resan: chokladfigurer med spritsad dedikation. Loket ”Leif 💙” värmde den gamle pedagogens hjärta. Liksom också förslaget att fysikläraren som pensionär skulle haka på skolresorna. Eller rent av ordna en resa till CERN sin sista termin i tjänst. ”Vi kan ju åka på sportlovet”!

Ack ljuvliga ungdomar.