Nej, än är inte glada julen slut, slut, slut, jag vet. Men på något sätt nog. Det hjälps inte, allt efter annandagen börjar smaka vardag. Jag är en julväntare och älskar veckorna i advent. Som ett barn myser jag med mina många julkalendrar och SVT:s årliga kalenderproduktion.
Jag bockar av listor och plockar fram pyntet lite anefter. Gläds åt julkorten som droppar in, läser jultidningar … Förberedelserna och förväntan är nästan bäst.
Men visst bjöd själva helgen också i år på glada stunder i familjens sällskap. O:s förundran över julgubben och hans fröjd över paketen, t.ex.


Och juldagens kalas för S – nu 12 år – var också lyckat. Flickorna testade genast den önskade presenten – ett Lord of the Rings schackspel. Och O ropade på mofa i varje sväng vilket givetvis gladde och smickrade!

Annandagen gick maken och jag till Sandudd för att plocka bort de utbrunna ljusen från familjegravarna – sådär som gammalt folk i vår familj alltid gjort. Sen blev det tabberas-middag på goda rester och TV-serier. Både annandagen och tredjedag jul följde jag med fina sånggudstjänster på FB.
Men nu är det måndag och på agendan har stått: tvätta wc och byt handdukar, laga makaronilåda – ja där var det! Försmädligt är att man inte kan besöka museer och evenemang med de skollediga flickorna – allt är ju stängt. Men en gemensam lunch på lokala nepalesen tänkte vi oss i morgon – det sitter bra för gammal och ung. Dessutom ska vi ha flickorna som gäster på nyårsafton, det lär bli pizza och kortspel och några nya traditioner har vi också planerat.
I morse var det första jag knäppte på i FB ett inslag två Esbo-kantorer spelat in – de framförde den vidunderligt vackra Coventry Carol, julsången i vaggviseformat där Menlösa barns dags hemska bakgrund med Herodes barnamord beskrivs.
En grym kontrast till julens idyll och liksom Stefanidagens röda liturgiska färg en påminnelse om tillvarons mångfald.
Årets jul var sig både lik och olik. Nu börjar den sega vandringen mot vårljuset – och vaccineringen. Inte ger vi upp än! Sen får vi börja planera för den anstundande rörsaneringen.
Och grunna över var nästa jul kan tänkas gå av stapeln? Men det tar vi senare! Häremellan ska ju ännu komma påska!
