Här i Sökö kravlar mommen i allmänhet upp sig en hel del senare än mofa som med sin kaffekopp redan har placerat sig i en för den onda ryggen bekvämare fåtölj i vardagsrummet.

Varje morgon är rutinen densamma – mommen fyller som inledning på sitt eget frukosterande på mofas kaffekopp. Sen följer under tidningsläsande och paddklickande ungefär samma konversation varje morgon:

– Hur är kaffeläget?

– Tar gärna lite till!

– Vill du ha en slurk kaffe till?

– Om det räcker åt dig också, så.

– Lite mera kaffe?

– Jo tack, om du är nöjd, så.

I något skede levererar jag också dagens vitamintablett. Pensionärsrutiner. Andra stunder på dagen är det jag som blir uppassad.

Snart kommer dock de trygga vanorna att rubbas något – då rörreparationen sätter in. Det ska bos på bostadshotell då minsann, i hela två månader. Då skakas nog både uppstigning och frukostvanor om – på ett ännu oanat sätt. Det blir sannolikt både bekvämare och obekvämare.

Speciellt märkligt blir att fira jul på hotell. Vi får se vad som visar sig vara omistliga rutiner i julens ritualer och vad som utan bedrövelse kan hoppas över. Det blir egentligen ett intressant experiment och jag funderar redan över vilka prydnader det kan vara möjligt att ta med sig till exilboendet. Vad behövs för en ”riktig” jul?

I FB-gruppen ”Sydämeeni joulun teen” där dryga hundratusen medlemmar året om diskuterar julförberedelser accelererar tempot nu när det blivit höst. Gruppens medlemmar har som rutin att i verkligt god tid planera för den kommande julen. Flera medlemmar har ”jul” i åtanke året om och i denna grupp är det förbjudet att förfasa sig över besattheten.

Jag är djupt fascinerad av diskussionerna och känner att gruppen vore ämne för en djupare undersökning. Vad ligger bakom denna julkänsla – denna flykt till stämning, trygghet och rutin? Fast jag själv hör till julvännerna- kanske mer teoretiskt än praktiskt – känns en jul utanför hemmet nästan spännande. Svårast blir nog att inte kunna mysa med stearinljus i hotellrummet. Ingen adventsstake i år …

Jaha, nu har det börjat regna igen, definitivt höst nu. Måndag – det betyder att skura tuppen och tvätta handdukar. Men först:

– Här tycks finnas lite kaffe till.

– Tack, men nu är jag nöjd!

Åtminstone varannan vecka är det rutin att besöka Margreteberg och där iaktta årstidernas förändringar i trädgårdsbeståndet. Sommarens sista rosor, småningom.