När FB-minnena från gångna jular började rulla fram tittade jag en god stund på fotot nedan. Var sitter maken och myser? Ja i vårt eget vardagsrum, naturligtvis. Med tända ljus och julgran och alla kära pynt i sikte.
Just nu är vardagsrummet proppfullt av icke monterad köksinredning, soffkuddarna befinner sig på omklädning i Grankulla och bokhyllorna är inplastade.
Under hela vistelsen på exilhotellet har jag i julgruppen Sydämeeni joulun teen följt med andras julförberedelser. Jakten på den perfekta juldrömmen rullar på hela året för många – ja mest kvinnor.
Nu har allt kulminerat i de perfekta drömjulgranarnas parad, i hem som skiner och blänker och är till oigenkännlighet förvandlade till julvärldar.
Fint – och roligt att titta på! Men att julstädningen sköttes av hotellet i år var inte så tokigt! Kylen bågnar som vanligt – men det mesta är färdigköpt. Julkrubban tog jag fram igår, nu står den och trängs med änglagirlanderna framför TV:n. Vi har tillräckligt med batterier för våra ledljusstakar.
En bunt julkort har anlänt och maken har gjort hemcoronatest för att kunna titta in till svärmor på seniorhemmet i eftermiddag.
Det blir streamad julbön i år, fint att församlingen fixar det! Sen blir det gravarna som vanligt.
Om alla hålls friska ska mellanbarnbarnet, låtsastvilling med självaste Jesusbarnet, firas med en improviserad födelsedagsbrunch i vårt lilla hotellkök.
När Gud ger tjugondag Knut borde vi få flytta hem igen! Tidsperspektivet börjar kännas hanterligt!
Fröjdefull jul! Bakom alla invecklade arrangemang och drömfantasier gömmer sig en underbar hemlighet som trots allt är det allra viktigaste!
Carola Ekrem 