Så lång blev vår hotellexil – 89 dagar. Nu sitter jag i nya köket och lyssnar ängsligt på tvättmaskinens framfart. Det är skrämmande med nya hushållsapparater, tekniken har förändrats en del sen vi köpte nytt senast. Vilket tvättprogram ska man välja?

Allt är på plats – i köket alltså, annars ligger högar lite varstans i huset. Jag levde i villfarelsen att det nya köket skulle vara betydligt rymligare än det gamla, men kattsvansen. Plötsligt stod jag där med massor av grejer som inte rymdes nånstans! Och jag som trott vi gallrat rätt duktigt före flytten! Dottern som hjälpte i arbetet löste problem efter problem – och snart hade vi också några välfyllda lådor till Röda korsets loppis.

Problemet är vanligt i huset, har vi hört vid diskussioner med grannarna. Att packa ihop gick bra, men att packa upp blev kaotiskt. Sakerna fick inte plats längre! Vi tappade ju också ett rymligt badrumsskåp i renoveringen vilket föranleder nya lösningar för placering av en massa saker.

Så har man levt igenom två rörsaneringar i sitt liv! Jag måste säga att varv två fick mig att känna en stor matthet, en medvetenhet om årens tyngd. Jag vinglar på stegar, jag blir trött fort, inspirationen tryter, jag kan inte fatta beslut, jag är inte i balans. Inte riktigt frisk heller.

Men när Gud ger vår och pandemin avtonar faller kanske allt på plats. Allt är ju fräscht och uppiffat.

Nu gäller det bara att få gumman i samma skick!

Utan det här gänget skulle det inte ha blivit nån ordning på återflytten!