Till klockan 9.45 sov vi denna onsdag, pensionärerna på Sökögränden. Som vanligt hade jag vaknat till en och annan gång på morgonnatten, noterat att klockan var 0.300, 0.500, 07.50 … Och vips somnade jag in riktigt tungt som jag brukar när morgonstund vänds till förmiddag.

Också maken sov länge i dag. Lämpligt nog, för det är ju sjusovardagen. Eller olämpligt, ty den som sover länge denna dag är sömnig resten av året, säger folktraditionen. Läste jag i det utförliga kapitlet om kalenderdagen kollegan Anne författat i Stora finlandssvenska festboken.

När vi vaknade hade redan årets officiella sjusovare Jenni Haukio korats i Nådendal, men pga algläget sluppit det traditionella morgondoppet.

Årets bästa terasservering i Esbo hade också utsetts såg jag vid morgonbläddrandet i FB. Det blev Merenneito vid strandpromenaden i Mattby – vår favorit faktiskt! Än finns det sommar kvar för terassbesök. Bara det inte regnar i dag, ty då ska resten av sommaren med råge regna bort.

Men det är ju bara skrönor och folktraditioner.

Så vi satsar väl på en liten utfärd igen – det får bli Sibbo i nån form! Fortfarande ser det någorlunda soligt ut.

Sjusovarna har nu tankat kaffe och börjar vara på gång! Det finns så många berg att bestiga och kyrkor att upptäcka. Men en liten eftermiddagslur blir det antagligen, det hör till (o)vanorna i detta hus.

Igår gjorde den ena sjusovaren en liten födelsedagsrevolution – medan jag talade i telefon med dottern hade han lagt sig att vila på nyklädda soffan. Sedan den blev restaurerad har jag förbjudit klassiska Dagobert Krikelin-tupplurar på soffan. Men jag inser att det är dags att normalisera bruket så småningom. En liten filt hade han i alla fall lagt under sig som skydd, fast soffkudden synes redan ruskigt tillknölad …