Skulle skriva något om årets födelsedagsfirande – maken och jag är ju födda behändigt nära varann mitt i sommaren 24.7 och 26.7.
Men så tog jag en titt på förra årets blogginlägg från födelsedagsveckan och kom till att jag där skrivit ner allt jag hade tänkt anteckna nu. Inte för att nån har lagt det speciellt på minnet, inte ens jag själv.
Men det temat är nu avhandlat så det får vara. 65 och 66 blev vi i år, jag är ett år äldre. Denna tid på sommaren brukar alltid semestrarna börja dra mot sitt slut. Ifjol fick jag första gången njuta av att ledigheten bara fortsatte, i år är det makens tur. 1.8 är vi båda pensionärer.
Allt är annorlunda på många sätt i år. Man vet inte vad det kommer att stå för aktiviteter till buds i höst. Vad kommer vi att kunna strukturera upp vardagen med? Kan körer, kurser och andra aktiviteter dra i gång? Finns det nånting alls att stiga upp för på morgonen? Får vi ens gå ut ur huset? Träffa barnbarnen? Kommer andra vågen? Tredje vågen?
Nu har också maken börjat sitta och uggla långt över midnatt, nu har vi ingenting som kräver ordning och disciplin mer. Jag vet inte om det är bra eller illa. Nån struktur måste vi få till. Det måste vara skillnad på sommarchillandet och höstvardagen också för en pensionär.
Nå, trevliga födelsedagar hade vi i alla fall. Som tur kunde man fira med familjen – vi uppvaktades med rika presenthögar, vi åt ute hela gänget och kände att det var fest och högtid.
Hemestern fortsätter, men idéerna till utfärder börjar ta slut och vi har utnyttjat Museikorten till max, finns inte mycket kvar på to do-listan.
Låter inlägget lite lamt och oinspirerat? Det beror säkert också på att jag inte gillar måndagar. Fast det ju sannerligen inte är nåt fel på dem, men jag är inte i min bästa vigör i veckans början. Nästa gång ska jag blogga på en onsdag – då brukar jag vara livligare till sinnes!