Pensionären är i dag tidigare uppstigen än vanligt. Inget snoozande, ty det hotas med besök av asbestkontrollen redan i ottan – såna där checkar inför rörreparationen. Man måste vara uppstigen och påklädd när och om det ringer på dörren.
Så här sitter jag nu och lyssnar på den vanliga ”hälsnings- och önskningskarusellen” på torsdag morgnar i Radio Vega. Tomas och Benny glammar med folk från olika delar av Svenskfinland och spelar låtar däremellan.
Jag har börjat avverka dagens to do-lista, jo jag gör upp en sån varje dag. För att få nån ordning på livet och dagsprogrammet. Igår stod det ”skura wc och byt handdukar” på listan bland annat. I dag har jag redan avverkat punkten ”betala räkningar” och ser fram emot att ”laga risotto” och ”stryka”.
Punkten ”släng festbokspapper” har jag också inlett. Ty nu är Festboken sänd till tryckeriet och bortom ytterligare åtgärder. Högarna i arbetsrummet kan sorteras och delvis kasseras. Och plötsligt har man en del extra ledig tid att förfoga över.
”Snö, blötsnö eller regn”, utlovar väderrapporten. Så jag kurar inne. Men som tur har jag också i dag ett litet uppdrag utanför hemmet – hämta O från dagis på eftermiddagen.
Har förresten åter storligen imponerats av systemet dagis. Ordning och reda. När man hämtar O får man sig till livs en liten beskrivning av hur hans dag varit, vad han sysslat med, om maten smakat, hur han sovit och vad han lekt.
Och vad de lär sig, de små! Häromdagen hade O och hans kamrater målat små glasburkar som nu stod på utställning i dagis fönster. Det påminde mig om hur dottern i sina dagar, blott två äpplen hög, hämtade hem en liten broderad duk hon tillverkat. Den står på parad varje jul!
Klockan är 10.13 och än har inga asbestgubbar anlänt.
Jag har nu någon timme till lunch. Vad ska jag hitta på? Titta på del två av ”Min fantastiska väninna”, lagrad på YleArenan. Eller ska jag ta en ”Selma Lagerlöf-timme” – läsa i biografin om författarinnan jag inhandlade – och plocka fram ”Gösta Berlings saga” från bokhyllan – har planerat omläsning av den sen länge.
Och weekenden hägrar igen – grymt vad tiden ilar! Det blir bio, Halmes konditori har lördagsöppet, svärmor behöver mera Fazers blandade och maken har anmält att han vill kocka söndagsmiddag denna vecka.
”Hooked on a feeling”, sjunger Björn Skifs i radion.
Kanske slår jag bara en patiens och lyssnar lite till på önskelåtarna.
”När man är en glad pensionär”, som det heter i den gamla slagdängan.
Men oj, nu dök det upp en förfrågan i mailen om mini-föredrag i samband med boklanseringen. Och tänker jag efter har jag vissa andra uppdrag i samma stil i vår också …
En glad – men kanske inte helt fri – pensionär, alltså!
Nån selfie med O (som fotograf) hinner jag väl ändå med i eftermiddag också, liksom i går.